Karin Eriksson är barnmorska och utvecklingsansvarig på EsterCare, som hjälper arbetsgivare att arbeta systematiskt med kvinnors hälsa. Hon har även suttit med som representant och expert i den internationella arbetsgruppen som tagit fram ISO 45010.
– Två saker tycker jag är särskilt bra. Standarden fokuserar på kultur och utbildning. Utbildning i sig löser inte problemet men jag tror att vi måste börja med utbildning för att få till faktiska förbättringar. Dessutom placerar den frågan där den hör hemma, i arbetsmiljöarbetet, säger Karin.
För Karin var det även viktigt att få med vårdperspektivet:
– Vi ser varje dag hur hormonella besvär påverkar kvinnors arbetsliv och hur mycket som går att förebygga med rätt stöd, säger Karin.
Därför behövs mer kunskap om mens och klimakteriet
Att bryta tystnaden kring besvär kopplade till klimakterier och menstruation är enligt Karin en stor anledning till att ISO 45010 behövs. Arbetsgivaren har ofta dålig koll på att problemen finns, eller hur man pratar om dem, medan kvinnorna själva sällan lyfter sina besvär av rädsla att uppfattas som mindre kapabla.
Behovet av stöd skiftar dessutom beroende på vilket skede man är i livet: För unga kvinnor kan till exempel smärtsam eller riklig mens, PMS/PMDS eller endometrios påverka arbetsvardagen. Inför och under klimakteriet kan besvär som sömnproblem, värmevallningar, koncentrationssvårigheter, ångest och ledvärk komma smygande och pågå under flera år.
– Klimakteriebesvär är särskilt viktigt för arbetsgivare att ha koll på, eftersom det sammanfaller med en period då många kvinnor har tunga roller och kanske chefsansvar. Att förlora dem är en stor kostnad, både för individen och för verksamheten.
När kunskapen saknas riskerar också stödet och anpassningarna att utebli.
– Det leder i slutändan till onödig sjukfrånvaro, minskad arbetsförmåga och att erfarna medarbetare går ner i tid eller lämnar arbetslivet i förtid, säger Karin.
Besvär kan ofta misstolkas
En annan konsekvens av okunskap är att vanliga besvär kan misstolkas. Enligt Karin är detta inte alls ovanligt och hon ger några exempel:
En medarbetare undviker fysiska möten på grund av kraftiga blödningar kan uppfattas som oengagerad. En erfaren medarbetare i 50-årsåldern som plötsligt glömmer saker, tappar ord och verkar osäker kan uppfattas som stressad, utbränd eller till och med inkompetent, när det i själva verket handlar om hjärndimma och sömnbrist kopplat till klimakteriet.
– Risken med misstolkningar är att man sätter in fel åtgärder: stresshantering eller samtal om prestation, när det som behövs är medicinsk utredning och några enkla anpassningar. Många kvinnor vet inte heller själva att deras symtom kan vara hormonellt betingade.
Så kan du som chef öppna för samtal
Som chef kan du bidra till ett klimat där medarbetare känner sig trygga med att ta upp besvär och behov av stöd. En bra början är att ställa öppna frågor om hur medarbetaren mår och om något i arbetet behöver anpassas, utan att dra förhastade slutsatser om orsaken. Du behöver inte vara expert på kvinnors hälsa eller ställa diagnoser.
Låt medarbetaren själv avgöra hur mycket hon vill berätta och fokusera på vad som kan underlätta arbetsvardagen. Hänvisa vidare till företagshälsovården eller annan vård när det behövs. Och glöm inte att följa upp – ett samtal räcker sällan.
Anpassningar som kan underlätta arbetsdagen
Många anpassningar är enkla och kan genomföras till låg kostnad. Utgångspunkten bör vara en dialog om individens behov.
Det kan handla om flexibla arbetstider eller möjlighet att arbeta hemifrån vissa dagar, när arbetet tillåter det. Pauser, tillgång till vilrum och närhet till toalett med fria mensskydd kan också underlätta arbetsdagen.
Andra exempel är bra ventilation, fläktar och möjlighet att reglera temperaturen, liksom arbetskläder i material som andas och i storlekar som passar. Det kan även behövas tillfälliga anpassningar av arbetsuppgifter eller arbetstider, exempelvis vid tunga lyft eller nattarbete.
Utöver anpassningarna behöver det finnas en tydlig väg till hälsostöd och vård, exempelvis genom företagshälsovården.
Karin Erikssons 5 rekommendationer för att komma igång med ISO 45010
- Förankra frågan hos ledningen och utse en ansvarig. Utan mandat blir det lätt en engångsinsats.
- Ta reda på nuläget. Fråga medarbetarna, anonymt, hur de upplever sin situation och vad de behöver.
- Utbilda chefer i grundläggande kunskap om menstruation och klimakteriet och i hur man för samtalet.
- Ta fram en enkel policy eller riktlinje som beskriver vilket stöd som finns, vilka anpassningar som är möjliga och vart man kan vända sig.
- Se till att det finns vård att hänvisa till och bygg in uppföljningen i det systematiska arbetsmiljöarbetet från början.
Behöver ni stöd att komma igång med ISO 45010? Läs mer här.
Se signalerna och agera tidigare – missa inte vårt webinar!
Vill du veta hur ni kan upptäcka tidiga signaler på ohälsa och ge rätt stöd i tid? Den 25 november kl. 08.30–09.15 bjuder HRnytt, EsterCare och MedHelp in till ett kostnadsfritt webinar om kvinnors hälsa i arbetslivet. Du får veta hur frånvarodata och kunskap om mens, endometrios och klimakteriet kan hjälpa er att sätta in tidigare insatser – och hur ISO 45010 kan ge struktur åt arbetet.
