“På vilket sätt sparar vi pengar med en hälsoplattform?”
Börja med att förklara hur mycket långtidssjukskrivningar kostar företaget idag. En studie från Linköpings universitet visade 2017 att en långtidssjukskrivning i snitt kostade omkring 100 000 kronor. Siffran var en underskattning redan då. Den räknar bara med produktionsbortfallet före, under och efter sjukskrivningen och bygger på lönerna från 2015. Sjuklön ingår inte. Inte heller den tid chefer och HR lägger på åtgärder, arbetsanpassningar och på att organisera om arbetet.
Se därför 100 000 kronor som en lägsta nivå på vad ni kan spara genom att förebygga en enda långtidssjukskrivning.
Frånvaromönster är en tydlig markör på långsiktig ohälsa och genom att implementera ett datadrivet arbetssätt upptäcker ni röda flaggor tidigt. Vid kortare sjukskrivningar erbjuder ni sjukvårdsrådgivning så personen kan återgå till arbetet så snart som möjligt.
“Är det inte onödigt dyrt?”
Ett digitalt verktyg, så som hälsoplattformen, för förebyggande hälsoarbete behöver inte kosta mer än kaffe till de anställda. Påminn därför ledningen om att fokusera på vad de sparar genom att ha friska, pålitliga medarbetare på plats. Räkna även in andra kostnader som produktionsbortfall och rekrytering av ersättare och ställ detta sedan mot kostnaden av ett digitalt system. Det lönar sig alltid att arbeta förebyggande.
“Vad är det för fel på det vi gör nu?”
Här är det dags att ta upp ett exempel: Räddningstjänsten. De lägger majoriteten av sina resurser på att förebygga bränder, inte att släcka dem.
Inom företagshälsa är det däremot ofta tvärt om. Därför behöver företaget lägga om sitt arbetssätt i grunden. Om företagshälsan ska bidra till företagets lönsamhet behövs ett proaktivt stöd – vilket kommer att ge en synlig ekonomisk effekt och högre ROI.
“Är persondatan säker i ett digitalt system?”
Ställ motfrågan “Är datan säker idag?”. Att lagra sjukdata i mail och gemensamma kalkylark är ett lagbrott och samtidigt rutinupplägg på många arbetsplatser. Konsekvenserna kan vara både böter och sanktionsavgifter.
En hälsoplattform kan sköta uppgiftshanteringen helt i linje med GDPR och Arbetsmiljöverkets lagar. Ett digitalt verktyg är därför inte bara ekonomiskt framgångsrikt utan också säkrare.
“Vi har redan låg sjukfrånvaro. Varför ska vi göra mer?”
Ifrågasätt vad “låg sjukfrånvaro” faktiskt betyder. Även om ni har 4% sjukfrånvaro kan det innebära miljonkostnader för företaget varje år, samtidigt som det preventiva arbetet aldrig kan bli klart. Det räcker därför inte att jämföra sina siffror mot tidigare år eller konkurrenter och sen klappa sig på axeln.
Ett datadrivet verktyg har exakt statistik för er bransch vilket ger en komplett bild av sjukfrånvaroläget. Baserat på det underlaget kan ni sätta relevanta benchmarks för just ert företag.
“Hur påverkar detta våra chefer?”
Förklara att digital företagshälsa tar mindre chefstid per anställd. Verktyget hjälper chefen att automatiskt identifiera riskindivider baserat på frånvaromönstret bland sina medarbetare. Därför kan de sätta in rätt åtgärder i tid, vilket förebygger långtidssjukskrivningar. Det förenklar också arbetet med uppföljning och rehabilitering, där verktyget automatiserar processen istället för att chefen ska hålla koll på egen hand och göra arbetet manuellt.
Dessutom har ett digitalt verktyg en lättillgänglig överblick över hälsan i teamet som chefen kan jämföra mot andra arbetsgrupper inom företaget.
“Hur påverkar detta våra anställda?”
Med digitala verktyg anpassar du åtgärder efter individens behov och bidrar på så sätt till en bra arbetssituation för alla medarbetare. Dessutom stärker ni ert employer brand och visar att ni investerar i medarbetarnas hälsa proaktivt.
Avslutningsvis, påminn ledningen om att företaget och individen har samma mål: att personen är frisk och mår bra på jobbet. Genom att satsa på en hälsoplattform får ni fler nöjda, produktiva medarbetare och ökar samtidigt lönsamheten.
